läs en innehållsförteckning

Konsten att läsa en innehållsförteckning

KOST. Förvånansvärt många produkter innehåller mer socker, salt och tillsatser än vad det kanske verkar vid första titten. Till synes samma produkt fast med olika varumärken kan ha helt olika innehåll. Det är klokt att läsa innehållsförteckningen innan varan hamnar i varukorgen.
Kroppen behöver näringsrik mat för att må bra. I innehållsförteckningen listas ingredienserna och genom att läsa innehållsförteckningarna så får du bättre koll på vad du äter.

Genom att inte läsa dem missar du viktig info och äter saker som du kanske tror är nyttigare än de är. Du äter kanske produkter som innehåller mer socker än du reflekterar över och får i dig mer tillsatser än önskat och mer salt än vad som hälsosamt.

Det går snabbt att lära sig knepen för att läsa en innehållsförteckning och kunskapen gör det enklare att göra medvetna val och påverka både formen och hälsan i sin helhet.

En innehållsförtecknings innehåll

Obligatorisk information i en innehållsförteckning är varans namn, förteckning över ingredienserna, nettoinnehåll, bäst-före-datum, kontaktuppgifter i Sverige till företaget som tillverkar, förpackar eller säljer produkten, alkoholhalt om drycken innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol.

Ursprungsland ska idag anges på livsmedel som nötkött, fisk, skaldjur, frukt, honung, olivolja. Alltså från vilket land livsmedlet kommer från. Det kommer snart nya märkningsregler som också innefattar kött från gris, fjäderfä, får och get.

Näringsdeklaration

En näringsdeklaration är en detaljerad lista med varans näringsinnehåll och näringsvärde. Ännu så länge är det frivilligt att ange näringsinnehållet i en näringsdeklaration. Detta blir dock obligatorisk information i framtiden och kommer att finnas på många färdigt förpackade livsmedel. Dagens konsumenter förväntar sig dock en näringsdeklaration och därför märker många företag ut detta frivilligt redan nu.

De företag som idag anger näringsinnehåll ska göra det per 100 gram eller 100 ml och ange mängden energi (som vanligtvis anges i kcal), fett, mättat fett, kolhydrater, sockerarter och protein. I framtiden kommer även saltmängden att anges och syftet är att öka medvetenheten om saltkonsumtionen.

Vissa livsmedelsföretag anger näringsinnehållet både per 100 gram/100 ml och i den faktiska portionsstorleken. Det är positivt och gör innehållsförteckningen mer lättläst.

Ingrediensförteckning

Förteckningen över ingredienserna listas i storleksordning. Först står huvudingrediensen, sedan följer den ingrediens som det finns näst mest av i produkten och så vidare. Om du hittar socker, salt eller tillsatser i början av en ingrediensförteckning så är det inte ett gott tecken. Helst ska det vara så naturliga och näringsrika ingredienser som möjligt så länge som möjligt i innehållsförteckningen.

Storleken på din portion

Kom ihåg att kolla i vilken vikt eller mängd innehållet listas i innehållsförteckningen. För att kunna jämföra med din faktiska portionsstorlek. Det är vanligt att innehållsförteckningen anges per 100 gram eller 100 ml.

Din portionsstorlek kanske är 250 gram eller 250 ml. Då får du ta siffran i innehållsförteckningen och multiplicera med 2,5 för att ta reda på mängden fett, protein, kolhydrater, socker, tillsatser med mera i själva portionsstorleken.

Innehållsförteckningen på en drickyoghurt listar vanligtvis innehållet per 100 ml och en portion är 250 ml.

Storleken på förpackningen

När du jämför innehåll i olika produkter och mellan varumärken så är det viktigt att komma ihåg att kolla storleken på förpackningen. Jämför per hekto eller kilo exempelvis.

Två förpackningar som ser ut att vara ungefär lika stora kan ändå ha olika mängd innehåll. Kolla vikten eller mängden som står angiven på förpackningen för att undvika att jämföra en vara som väger 100 gram med en som väger 130 gram.

Storleken på förpackningarna kan alltså ibland vara lika även fast mängden innehåll skiljer sig och det är lurigt.

Transfetter, härdat fett och palmolja

Härdat fett och transfetter är i princip samma sak. Det är ohälsosamt fett och en del av förklaringen bakom livsstilsrelaterade sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar. Det är bra att lära sig de olika typerna av fett, det kan du göra på några minuter. Varning för palmolja, det låter som nyttigt fett på grund av namnet men det är härdat fett.

Omättat och mättat fett är däremot mycket viktigt och bra för kroppen. Det betyder dock inte att de kan intas i vilken mängd som helst så du behöver hålla koll på den totala mängden fett och den totala energimängden per dag, helst per måltid.

Utfyllnadsprodukter och tillsatser

Korv, färdiga köttbullar och smörgåspålägg innehåller ofta tillsatser och näringslösa produkter som majsstärkelse, modifierad stärkelse, potatismjöl och liknande. Utfyllnadsprodukter gör produkterna billigare att producera och ökar företagets lönsamhet. Dessa utfyllnadsprodukter gör att smaken minskar och därför tillförs tillsatser, som olika E-nummer. Tillsatser används också för att påverka produktens färg eller konsistens.

Färdiga köttprodukter är alltså inte lika näringsrika som de du kan göra själv hemma. Om du äter den här typen av produkter ofta så gör kan valet av färdigköpta eller hemmagjorda göra stor skillnad på både kroppsform och hälsa på lång sikt.

Även andra varor än köttprodukter innehåller ofta utfyllnadsprodukter. Lär dig vilka dessa är och undvik dem.

Utan socker, mindre socker, utan tillsatt socker…
Leta efter uttrycket ”osötad” – det är den enda godkända benämningen som betyder att varan är utan både tillsatt socker och sötningsmedel.

Uttryck som mindre socker, utan socker och utan tillsatt socker betyder ofta att det må vara mindre socker men att det är något annat skräp tillsatt istället, som sötningsmedel eller transfetter.

Ökat eller minskat innehåll av…

När ett företag presenterar en ny produkt och vill marknadsföra att den har ett ökat eller minskat innehåll av protein, kolhydrater eller fett så får uttryckets bara användas om innehållet har ökats eller minskats med minst 30 % jämfört med en liknande vara.

Ett uttryck som ”innehåller mindre kolhydrater” kan alltså betyda att företaget har en produkt i sitt sortiment som innehåller 40 gram kolhydrater och sedan lanserar en produkt som innehåller 19 gram kolhydrater.

Om dessa kolhydrater är 19 gram socker så är det fortfarande inte en nyttig och hälsosam produkt. Trots att företaget vill få det att verka så genom att använda uttrycket ”en dryck med mindre kolhydrater”.

Många konsumenter vet att det är viktigt att hålla koll på mängden kolhydrater samt att den som inte tänker på hur den äter vanligtvis äter alldeles för mycket kolhydrater procentuellt sett. Det är lätt att lockas av en produkt som marknadsförs innehålla en mindre mängd kolhydrater, men det är viktigt att komma ihåg att kolla vad jämförelsen går ut på.

Proteinkälla, högt proteininnehåll

Dagens konsumenter är idag också medvetna om vikten av att äta tillräcklig mängd protein.
Det har så klart livsmedelsföretagen inte missat utan framhäver gärna mängden protein på förpackningen. Det finns bestämmelser om hur uttrycken får användas.

Att ett livsmedel är en så kallad proteinkälla och liknande uttryck får bara användas om minst 12 % av varans energivärde är protein.

Uttrycket ”högt proteininnehåll” och liknande påståenden får bara göras om 20 % av produktens energivärde kommer från protein.

Bestämmelserna om märkningen av livsmedel

Hela EU har gemensamma regler när det gäller märkning av livsmedel. Meningen är att underlätta för konsumenterna så att innehållsförteckningarna blir lättlästa och tydliga. Syftet med gemensamma regler är också att skydda folkhälsan, konsumenten ska kunna lita på att den mat som säljs i butikerna ska vara ätbar och inte leda till sjukdom.

Märkningen av livsmedel är idag inte alltid tydlig och lättläst, det finns utrymme för livsmedelsföretagen att formulera sig på sätt för att framställa vissa produkter som bättre än de kanske är.

Märkningen av livsmedel kommer att bli bättre inom de närmaste åren och vissa livsmedelsföretag har infört de nya reglerna redan nu. Med de nya märkningsreglerna kommer högre krav på näringsdeklarationen och fler produkter som ska ursprungsmärkas. Även kravet på innehållsförteckningarnas läsbarhet höjs, det införs bestämmelser om textstorlek.

Fler nyheter i de nya märkningsreglerna av mat

Information till allergiker ska skrivas tydligare med fet eller kursiv stil för att synas bättre. Datum för frysning ska anges på fryst kött och fisk. Kött- och fiskprodukter som är ihopsatta av olika bitar ska utmärkas. Den vegetabiliska råvaran ska specificeras för vegetabiliska fetter och oljor.

EU:s förordningar om livsmedel

Bestämmelserna om livsmedel regleras på EU-nivå och gäller alla medlemsländerna, det behövs ingen lagstiftning i respektive land. En förordning från EU gäller direkt och med lika innebörd i alla medlemsländer.

I EU:s förordningar regleras märkning av livsmedel och tillsatser, livsmedelshygien och kvalité. EU:s myndighet för säkra livsmedel, Efsa, hjälper medlemsländerna med vetenskaplig rådgivning i dessa frågor.

Idag finns reglerna om vad som ska utmärkas på en livsmedelsförpackning i EU:s så kallade märkningsdirektiv och i direktivet om näringsvärdesdeklaration.

EU:s nya förordning kallas informationsförordningen och ersätter dessa direktiv. Där hittar du alltså regler om hur information om livsmedel ska presenteras för konsumenterna.

Informationsförordningen publicerades 22 november 2011. Direktivet ska införas successivt. Märkningsreglerna ska börja tillämpas senast 13 december 2014. Den delen av informationsdirektivet som handlar om näringsdeklaration ska börja tillämpas senast den 13 december 2016, men även reglerna om näringsdeklaration kan tillämpas redan idag.